Bildanalys Gryning
Det här landskapet rör sig mellan land och vatten, natt och dag. En plats bortom den vardagliga, som i en saga. Ett landskap ute i havsbandet eller vid en sjö i den karga fjällvärlden. Här finns inga krav, bara en känsla av att jag är trygg precis där jag är – en plats för vila och återhämtning.
För att lugna, landa, trösta, mjukna mig behöver jag stunder av stilla ro. Då jag bara låter tankarna sjunka ner genom kroppen och ut i ett ingenting - det brukar kännas som att jag smälter. För mig förmedlar målningen det tillståndet, när det inre landskapet blir en plats som är mjuk och behaglig och där jag kan glida genom mina olika lager.
Det milt rosa känns i mig som ömhet och acceptans. Turkos, färgen i gränslandet mellan ljusblått och grönt, blir snällt livgivande och den mörka, skuggiga färgen på berg, klippor och stenar förankrar mig så att jag inte svävar bort helt och hållet. Den bleka solen då dagen gryr laserar landskapet i ett milt skimmer.Jag tänker att det här landskapet är en plats där olika skikt möts, försonas och visar ett större mönster. Allt hänger ihop och livet har sin rytm. Formen och färgerna säger- jag är trygg här – här får jag vila i mitt eget varande.
Min förhoppning är att även du kan vila blicken och få ro här 🩵🤍🩷🤎